I vissa filmer är det inte ovanligt att se en galen vetenskapsman som står i en dåligt upplyst källare, omgiven av komplicerade kemiska processer. Det är alltid en massa olika färger på vätskorna och det bubblar och ryker. Allt för den visuella effekten.
Utrustningen består av glaskolvar som är sammankopplade med glasrör. Under kolvarna står det bunsenbrännare som eldar på processen. I bästa fall går allt som det ska och galningen får fram sin önskade dekokt. I värsta fall smäller alltihopa i luften.
Kemister älskar glas
Nästan det enda som stämmer med bilden som målas upp i sådana filmer, är att kemister ofta använder glasutrustning. Glas är ett utmärkt material för kemiska experiment. Det är kemiskt resistent mot de flesta vätskor, tål värme (åtminstone om glaset är härdat), och är lätt att rengöra. Materialet är också klart, så att man kan se igenom det. Man har ofta inte direkt någon annan övervakning av processerna än den som ögat ger.
I utbildningen för kemister och kemiingenjörer ingick faktiskt tidigare att man skulle lära sig att själv framställa utrustning för labbet genom att blåsa glas. Även när man slutade med det så fick nya studenter åtminstone prova på, eftersom det ansågs viktigt att ha en känsla för materialet.
Modern glasutrustning
Nuförtiden köper man labbutrustning såsom glasrör från ett professionellt företag. De levererar också glas och glasrör till andra användningsområden. Det kan vara glas för både elektrisk belysning och för stearinljus. Men glasrör kan också användas i industriella processer, när man vill ha möjlighet till visuell kontroll och inte bara elektronisk övervakning.
Välrenommerade leverantörer kan erbjuda glasrör med diametrar från någon enstaka millimeter till flera decimeter. Anpassningar kan dessutom göras efter behov, som utskärningar eller borrade hål. De kan till och med framställa rör med rektangulär form! När får man se det i en film?