Inom livsmedelsindustrin arbetar man ofta med råvaror av hög viskositet. Det kan vara sirap, olja eller till och med tomatpuré. Dessa råvaror levereras ofta i fat med en volym av tvåhundra liter. Faten är naturligtvis tunga och otympliga att hantera och det är inte precis så att man bara kan vända på dem när de ska tömmas. Vad man lämpligen gör i stället är att använda sig av en fatpump.
En fatpump har tre huvudsakliga delar: motor, pumphus och suglans. Lansen sticks ner i fatets öppningshål och motorn ansluts till elnätet. Sen är det bara att trycka på startknappen så börjar fatet att tömmas. Just det, det kan vara lämpligt att ansluta en slang från pumphuset till tanken där man ska mixa livsmedlet. Det är ju onekligen lite dumt att pumpa ut råvaran direkt på golvet.
Om man har tillgång till tryckluft, så finns det motorer som går att använda med sådan drivkraft, så att det inte behövs någon elektricitet alls. För mindre krävande tillämpningar är det till och med möjligt att använda sig av en batteridriven motor.
Livsmedelsgodkänd pump
I pumphuset inryms punktens aktiva del. Vilken typ av princip man använder för pumpen beror dels på hur hög viskositet vätskan har och dels på hur hög kapacitet man behöver, det vill säga hur fort pumpen behöver kunna tömma fatet.
Om vätskan är väldigt viskös används ofta någon form av deplacementpump, till exempel membranpump, kugghjulspump eller en excenterskruv. För mer lättflytande vätskor används lämpligen en centrifugalpump.
Som alltid vid applikationer inom livsmedelsområdet gäller att de material som används måste vara godkända för livsmedel. Det mest högkvalitativa materialet för ändamålet är syrafast rostfritt stål, men det finns också olika typer av plaster som kan användas.
Fatpumpar kan man hitta oavsett var i landet man har sin industri. Den som håller till i centrala Sverige kan till exempel hitta pumpar i Nyköping.