Dalahäst: Från dalasymbol till global designikon

Den lilla färgstarka dalahästen som ofta står på en hylla eller fönsterbräda rymmer mer än många anar. Bakom den enkla formen finns hundratals år av hantverk, lokala traditioner och svensk vardagshistoria. Samtidigt har hästen tagit klivet från stugornas kökssoffor till designbutiker, mässor och internationella hem.

Hur dalahästen växte fram från leksak till nationalsymbol

I dag är dalahäst både ett minne av en tid då trä var det självklara materialet i varje hem och en modern symbol för svensk formkänsla. Kombinationen av handgjort, färg och folklig berättelse gör att den fortsätter att kännas relevant, oavsett om den står i ett barnrum i Mora eller i ett vardagsrum i New York. Dalahästens historia börjar i skogarna i Dalarna under 1700- och 1800-talen. Timmerhuggare och bönder täljde enkla träfigurer under de mörka vinterkvällarna. Hästen var ett självklart motiv. Den var en trogen följeslagare i arbete, jordbruk och transporter.

Från början målades hästarna sparsamt, ofta i en enkel färg. De fungerade mest som leksaker till barnen eller små gåvor mellan grannar. Med tiden växte en tydligare stil fram, knuten till byar som Nusnäs. Hantverkare började forma en mer igenkännbar modell: stående häst, stadigt placerad på alla fyra ben, med rundade former och markerad hals.

Det verkliga lyftet kom när hästarna började förses med den typiska dekor som i dag förknippas med Dalarna. De färgstarka mönstren inspirerades av kurbitsmåleriet de svängda bladen, blommorna och linjerna som syntes på brudkistor, möbler och väggar i många dalagårdar. På hästen tolkades dessa former om till den så kallade krusmålningen, där snabba, säkra penseldrag i vitt, grönt, blått och gult lyfter fram konturerna mot hästens grundfärg.

Under 1900-talet började dalahästen resa. Turister som besökte Sverige tog med sig hästar hem. Utställningar och världsutställningar gjorde resten. Steg för steg blev den lilla träfiguren en bild av Sverige i miniatyr enkel, färgglad, folklig och igenkännbar.

Hantverket bakom: Därför känns varje häst levande

En äkta dalahäst bygger på ett noggrant hantverk i flera steg. Även när produktionen sker i verkstadsmiljö är momentet fortfarande i hög grad manuellt. Först väljs träslaget, oftast furu. Virket måste vara tätt, relativt lätt och hållbart. Ämnena grovsågas till block, som sedan finsågas efter mall. Den riktiga karaktären kommer dock inte förrän täljaren tar över. Med kniv formas benen, ryggen, huvudet och den typiska svängningen i halsen. Här sätter hantverkaren sin prägel; små skillnader i vinklar och proportioner gör att ingen häst blir identisk med en annan.

När grundformen är klar spacklas ytan och slipas slät. Därefter målas hästen i sin basfärg traditionellt rött, men i dag även i blått, vitt, svart och andra nyanser. Den röda kulören har blivit starkt förknippad med Sverige, mycket tack vare likheten med falurött som använts på husfasader i århundraden.

Efter grundmålningen följer det mest känsliga steget: dekoren. En erfaren målare utför krusmålningen på fri hand, utan schabloner. Penseldragen måste sitta på första försöket, eftersom färgerna ofta målas vått-i-vått och blandas direkt på ytan. Ränder, lövformer och slingor skapar hästens ”man” och sele, och det är här som personlighet och uttryck verkligen uppstår.

Avslutningsvis lackas hästen för att få glans, djup i färgerna och bättre tålighet. Resultatet är en figur som både tål att stå framme i vardagen och att gå i arv. Många familjer har en samling där äldre och nyare hästar står sida vid sida ett slags visuell tidslinje över både släkt och hantverk. Den som söker genuina träfigurer, stålhästar, dalainspirerade dekorprodukter, böcker eller textmuggar med svensk prägel hittar ett brett urval hos BySwedes. Här samlas produkter där hantverk, design och svensk tradition går hand i hand, med dalahästen som självklar mittpunkt.