Lastsäkring grunden för trygg och laglig transport
En säker transport börjar redan innan fordonet rullar. Hur lasten ligger, hur den är fäst och vilket material som används kan avgöra om en resa blir problemfri eller leder till skador, kostnader och i värsta fall olyckor. lastsäkring handlar om att se till att gods ligger stilla under hela färden, oavsett om transporten sker med bil, lastbil, släp eller tåg. Med rätt kunskap och rätt utrustning minskar risken för farliga förflyttningar, vältningar och tappad last.
En väl genomförd lastsäkring skyddar både människor, fordon, gods och omgivning. Den är också ett lagkrav. Därför behöver alla som lastar, kör eller planerar transporter förstå grunderna: hur krafterna uppstår, vilket ansvar som finns och vilka hjälpmedel som fungerar i olika situationer.
Vad är lastsäkring och varför är den så viktig?
Lastsäkring innebär att man förhindrar att last förskjuts, välter, glider eller faller av fordonet under transport. Syftet är att lasten ska tåla samma krafter som kan uppstå vid en kraftig inbromsning, vid en undanmanöver eller i kurvor. I praktiken innebär det att lasten ska sitta fast som om fordonet skulle frontalkrocka i låg till medelhög hastighet.
Krafterna på lasten kommer från:
– Inbromsning lasten fortsätter framåt när fordonet stannar.
– Acceleration särskilt kännbart vid tung last på släp eller dragfordon med hög motorkraft.
– Kurvtagning centrifugalkraften vill trycka lasten i sidled.
– Ojämn väg gupp, hål och sidovind kan stegvis rubba även en okej fastspänd last.
Att ställa lasten tätt räcker sällan. Även små glapp ger utrymme för rörelse, och rörelse skapar krafter. Därför kombineras ofta formslutning (att packa last mot väggar och stopp) med friktionsökande material och aktiv förankring med spännband, kätting eller nät.
Vikten av god lastsäkring märks i tre tydliga områden:
1. Säkerhet i trafiken last som rör sig kan påverka fordonets stabilitet, öka bromssträckan eller orsaka tappad last på vägen.
2. Skydd av gods hårda inbromsningar utan rätt säkring kan skada både emballage och innehåll.
3. Juridiskt ansvar föraren är i normalfallet ansvarig för att lasten är säkrad enligt lag och gällande standarder. Felaktig säkring kan leda till böter, körförbud eller i svåra fall åtal.
En enkel tumregel: om lasten inte hade legat kvar vid en kraftig panikbromsning, är säkringen otillräcklig.
Utrustning och metoder som gör lastning tryggare
För att uppnå säker och effektiv lastsäkring används olika typer av utrustning. Valet styrs av lastens vikt, form, underlag och vilken typ av transport som ska göras.
Några av de vanligaste hjälpmedlen är:
– Spännband och surrning flexibla band med spärr- eller räckesmekanismer. De används till allt från små släp till tunga lastbilar. Viktiga parametrar är brottstyrka, LC-värde (lashing capacity) och hur bandet används (direktsurrning eller friktionssurrning).
– Surrningskätting och spännare används där band inte räcker till, exempelvis vid tung eller skarpkantad last som stål, maskiner och fordon. Kätting tål höga krafter och är mer motståndskraftig mot nötning.
– Bogserkätting och stroppar för bärgning och flytt av fordon eller maskiner, ofta i kombination med krokar och förkortningslänkar.
– Hörnskydd skyddar både spännband och gods mot skarpa kanter. Hörnskydd jämnar ut trycket och minskar risken för skador på emballage.
– Lastnät och släpkärrenät täcker och håller samman lättare, ofta oregelbunden last som trädgårdsavfall, byggsopor eller flis. Hindrar att smådelar blåser eller skakar ur flaket.
Att utrustningen är hel, ren och rätt dimensionerad är avgörande. Ett slitet band med skador i väven kan förlora en stor del av sin hållfasthet. Samma sak gäller kätting med rost, deformationer eller krok som gått upp. Regelbunden kontroll och byte av förbrukat material är en del av ett professionellt arbetssätt.
En annan viktig faktor är hur banden eller kättingarna läggs. För få surrningar, dålig vinkel eller surrning över fel punkt gör att mycket av kapaciteten går förlorad. Därför behöver användaren känna till grundprinciperna:
– Spänn över så många kontaktpunkter som möjligt.
– Ha så branta vinklar som praktiskt går, för att öka nedåtpressande kraft.
– Fördela säkringen över hela lasten, inte bara framåt.
Skillnader mellan väg- och tågtransporter och vanliga misstag
Krafterna som påverkar lasten varierar beroende på transportslag. Vid lastbilstransporter uppstår de största påfrestningarna ofta vid kraftiga inbromsningar och i kurvor, där lasten vill fortsätta rakt fram eller pressas i sidled. Vid tågtransporter är den mest kritiska situationen ofta stötar vid sammankoppling av vagnar eller knuffar på rangerbangårdar. De korta, kraftiga stötarna kan ge mycket höga momentana krafter i utrustningen.
Trots skillnaderna finns några typiska misstag som återkommer oavsett transportslag:
– Man litar enbart på fordonets inbyggda förankringar, trots att lastens vikt kräver extra hjälpmedel.
– Man använder vad som råkar finnas gamla rep, skadade band eller fel klassad kätting.
– Man säkrar bara i färdriktningen och glömmer sidokrafter och bakåt.
– Man underskattar hur mycket en tung last kan röra sig av bara några centimeter glapp.
En genomtänkt rutin minskar risken för dessa missar. Exempelvis:
1. Bedöm lastens vikt, tyngdpunkt och form.
2. Välj rätt typ av utrustning och rätt antal surrningar.
3. Använd friktionsmatta eller underlag som ökar greppet när det behövs.
4. Kontrollera alla spännen och fästen före avfärd och efter en stunds körning.
När en verksamhet arbetar på detta sätt blir lastsäkring inte ett nödvändigt ont utan en självklar del av transportkedjan. Det sparar tid, minskar skador och höjer säkerheten för alla inblandade.
För den som vill arbeta mer strukturerat med lastsäkring oavsett om behovet gäller spännband, surrningskätting, bogserkätting, nät eller hörnskydd finns ett brett sortiment och mycket kunskap att hämta hos Kattingmäster eller via kattingmaster.se.